Så, jag sa tidigare att jag skulle berätta om något som lär hända i höst. Något som får mig att bli helt fantastiskt lycklig. Något som jag har längtat efter i ungefär ett år. Något som jag trodde skulle bli verklighet först om tre år. Det händer med 99% säkerhet i höst. Åh.

Det kommer att vara så fint. Inget mer längtande i flera veckor. Inget mer åkande genom hela landet var och varannan helg, bara lite då och då när det passar. Ingen mer tom säng. Ingen mer ensamhet.

Ja, precis! Min fina, underbara, fantastiska, älskade Tobbe flyttar med all sannolik hit till hösten! Det känns helt galet att skriva det. Visst, de flesta vet redan att vi planerar det, men det känns ännu mer på riktigt när det skrivs ner. Det enda vi måste hoppas på nu är att han får något jobb här omkring...

Vi kommer i alla fall fortsätta att trängas i min lilla etta, som planen är just nu så blir han här i ett år innan han tänkte dra till Linköping för att plugga vidare. Och jag ska plugga här i två år till efter det, och då kan inte jag stå här med en onödigt stor och dyr lägenhet. Men jag tror att vi ska klara det utan större problem.

Åh, jag kan inte sluta le när jag tänker på det, jag längtar otroligt mycket!



- Madeleine