Hur jag än vrider och jag vänder mig så blir det till en småstad igen
Det här ger mig rysningar.
Ja, jag vet. Ni väntar er verkligen inte att få läsa det här. Men så är det. Gyllene Tider är SÅ mycket nostalgi för mig. Det går inte att beskriva. Känslan som väcks hos mig, det är otroligt. Det är ytterst få band som jag känner så mycket för. Helt seriöst.
7/8 2004, min tolvårsdag, min första konsert kan man väl säga, Gyllene Tider på Ullevi. Sjukt.
Jag vet knappt vad jag ska skriva, det finns inte ord. Det är bara så mycket kärlek. Vi tar lite låtar till istället.
(Kom så ska vi) Leva livet
Det är över nu
Ljudet av ett annat hjärta
Kung av sand
Förlåt, jag skulle kunna hålla på i all evighet. Om jag hade hittat de låtar som jag vill ha i annat än kassa liveinspelningar vill säga. Men här kommer en sista som ni måste lyssna på! Den är så otroligt fin...
- Madeleine
Kommentarer
Trackback