We never cry for pain, we're superheroes!

Tycker ni inte att den här passar perfekt idag, Da Vinci tvåan?



- Madeleine

But I recall the dream I had when I kept moving on



- Madeleine

Was it all for nothing



- Madeleine

Turning neighbours into foes

Sabatons nya Coat Of Arms har gått på repeat under dagen. Det låter Sabaton och mer finns det inte att säga om det.



- Madeleine

An abstract obliteration of the dragon

(Ja, jag hade lite kul när jag satte ihop rubriken...)

I alla fall, det kändes töntigt att skriva tre olika inlägg, ett för varje band, så ni får helt enkelt stå ut med att dela för nu. Men det går väl ingen nöd på er, ni delar ju ändå på allt annat redan? Replokal, bandmedlemmar, scener...en grej mer eller mindre kan inte göra någon större skillnad.

Det här inlägget kommer alltså att cirkulera kring tre band från Boden. Komiskt, kan man tycka att det totalt på dessa tre band går så lite som tio olika musiker då två av banden består av sex medlemmar var och det tredje av fem. Det kan ni ju fundera på en stund. Så länge tänkte jag presentera respektive band lite mer och varför inte ta dem i den ordningen de förekommer i rubriken?

An Abstract Illusion

Först ut blir då An Abstract Illusion, bandet som min älskade Tobbe spelar i. Det känns egentligen väldigt tråkigt att skriva om dem då jag inte kan ge er någonting. Spela in för helvete killar! De hävdar i alla fall att de spelar atmosfärisk death metal och det jag har hört låter riktigt, riktigt trevligt! Det enda jag möjligtvis kan länka er vidare till just nu är en väldigt oanvänd sida på myspace HÄR. Men jag kan lova er, mina kära bloggläsare, att så fort det kommer upp något att lyssna på så blir ni de första som får veta!

Obliteration Imminent

Sen har vi Obliteration Imminent, det enda av banden som faktiskt har en riktigt inspelad låt! Bra jobbat! De spelar death metal och det låter mysigt som fan. Annars har jag väl inte allt för mycket att säga, kolla bara in dem på myspace HÄR och när ni ändå håller på så kan ni joina gruppen på facebook också HÄR.

Order Of The Dragon

Sist men inte minst är Order Of The Dragon, som det inte finns allt för mycket att diskutera om. Från dem får vi höra klassisk heavy metal och det är grymt härligt! Man kan inte låta bli att ryckas med och bli glad när man hör dem. Det kanske bara är jag som är dålig på att leta, men ni har ingen myspace va? I vilket fall så finns det två mer eller mindre bra liveinspelningar på deras facebook HÄR och jag tänkte även utsmycka detta inlägg med en cover från dem på Smoke on the water.
Update: Jag var bara dålig, HÄR har ni ännu en än så länge oanvänd myspace..

Roligare än så blir det inte den här gången, så iväg med er och kolla in det lilla som går nu!



- Madeleine


R.I.P. Ronnie James Dio

Avskuren som jag var från världen igår så fick jag budskapet först imorse i form av ett sms. Hemskt. Jag måste dock säga att det inte alls kom som en chock för mig. Jag har väntat på det sen diagnosen kom i höstas. Därför blev jag så otroligt ställd när de bokade spelningar inför sommaren, men jag antar att positivt tänkande är något av det viktigaste för att övervinna döden. Tyvärr gick det inte hela vägen den här gången...

- Madeleine


Suffer in pleasure forever and ever



- Madeleine

All my dreams come true with you



- Madeleine

You're all I ever wanted, you're my life



- Madeleine

Fejd



När jag var hos Jessica förra helgen så lyssnade vi på ett band vid namn Fejd som genast föll mig i smaken. Fejd är från Lilla Edet/Trollhättan och de spelar en form av folkrock/metal med texter på svenska. Jättemysigt!

Bandet bildades 2001 och säppte sitt första album, Storm, i mars 2009 via Napalm Records.

Myspace
Spotify

Fejd - Svanesång


- Madeleine

But now my skies are turning grey



- Madeleine

He had a heart of stone

Detta är en "fan, jag måste lyssna på den låten!"-låt för mig. Jag kan helt plötsligt få extrema infall av att jag vill lyssna på den, så får man köra den på repeat ett par gånger innan det känns bra igen. Sen kan det gå flera veckor eller till och med månader innan jag ens reflekterar över den igen. Mycket skumt.



- Madeleine

Katana

Ni läser väl Susannas blogg? Gör ni det så hoppas jag att jag inte behöver presentera er allt för mycket för Katana, gör ni inte det så kan jag berätta att hon spelar i bandet Katana som igår vann svenska Wacken Metal Battle och alltså kommer att få spela på Wacken Open Air i sommar!

Lite kul info kan vara att jag har försökt få chansen att se dem på någon av alla deras spelningar här i Göteborg ett tag nu, men det blir aldrig av då de alltid spelar på ställen med 18 årsgräns. Så när det blev klart att de var en av finalisterna och hade chans att få spela på Wacken så skämtade jag lite löst om att det kanske krävs att vi tar oss hela vägen till Tyskland för att jag ska få se dem. Och nu verkar det som att så är fallet, så nu är det väl bara för mig att se till att det verkligen blir av att jag tar mig dit också för jag kan ju inte missa min första chans till att se Katana live.

Nu tycker jag i alla fall att det är dags att ni klickar er in på deras Myspace, HÄR, och lyssnar på detta underbara band från Göteborg!

Hoppas det är lugnt att jag lånar bilden lite.. (A)

- Madeleine

 


"You shouldn't worry about expectations, you shouldn't really care at all"


States Of Matter - Avantasia, The Wicked Symphony

Jag lyssnar på The Wicked Trilogy, alltså The Scarecrow, The Wicked Symphony och Angel Of Babylon med Avantasia och funderar på vad i hela världen jag ska skriva. Men egentligen vet jag, det är ingen idé att jag försöker skriva någonting om musiken. För jag vet inte. Hur mycket jag än försöker kommer jag aldrig kunna skriva mer än att dessa album enligt mig, i mina öron, är något av det mest fantastiska som har skapats av musik. Om det är så rent musikaliskt har jag dock ingen aning om alls.

Så därför kommer inte detta inlägg, som tänkt, bli något liknande en recension på de två nya albumen utan mer en hyllning, från min sida, till Tobias Sammet. För allt han har gjort för världen, för sig själv och inte minst för mig.

Något av det mest fantastiska med Tobi är att han alltid, och då menar jag verkligen alltid, poängterar hur lite han bryr sig om vad andra tycker om det han gör. Han gör det han älskar för att han älskar det. Han gör den typen av musik han vill göra utan att fundera över om det säljer, om fansen kommer svika och hävda att det inte längre är "Tobias Sammet". För det han gör kommer att vara "han" så länge han gör det för att han vill och älskar det, när han börjar göra något för att han måste, för att andra kräver det, är det inte längre "Tobias Sammet". I följande citat uttrycker han det väldigt bra: 

“The secret is quite easy, it’s like a life motto to me: “Do what you love!” I focus on things that make me happy. On the two new Avantasia albums for example, all I want to do is play the music I love and seize my time on this beautiful planet with something that fills me with joy. And believe me: I live the happiest life on the planet. So it’s my duty to pass it on. I know I have had a lot of luck, more luck than talent for sure. And I know that many people can not live by that motto 24 hours a day, seven days a week (Me neither by the way.). But if we really want it we can optimize the happy aspects in our lives. Just take a look around: There are so many people who waste their energy on giving someone else a hard time. Take music journalism: Some people look out for music they love and some people wait for bands they can hate and bash. You have to be perverse to choose to be miserable and surround yourself with such a negative, angry, and unfair vibe. Or neighbours: Some people call the police and complain about noisy couples in the flat above, and others take the opportunity and fuck themselves. Relax! Follow your dreams and enjoy life! Wasting your energy for something negative is disrespectful towards those who really need your support and energy. I try not to waste precious time and energy: I seize the day to make people smile, me included. You’ll be surprised of how much you can work out if you live by that motto.”

För just detta kommer jag alltid att beundra honom otroligt mycket, att han alltid poängterar det så noga att han skapar den musik han skapar för att han älskar det, för att han känner att "det här vill jag göra" inte för att fansen kräver det. I samma intervju som utdraget ovan är ifrån pratar han även om Edguys senaste album, Tinnitus Sanctus, som fått ta otroligt mycket kritik och mer eller mindre har blivit benämnt som ett sell out-album. Tobi själv hävdar dock att det är bandets bästa album och att det inte kan bli mer "Edguy" än så.

Jag vet inte hur ni känner, men för mig är det självklart att Tobi har rätt. Hur skulle någon annan än han, som är Edguy, kunna avgöra vad som är karaktäristiskt för bandet? Det är helt absurt.

En sak är i alla fall säker, i mina ögon kommer Tobias Sammet alltid att vara ett geni som skapar musikaliska mästerverk han älskar för att han älskar det! Och så länge han gör det han älskar kommer jag att stå vid hans sida och tycka att han är fantastisk även om han får för sig att göra musik jag personligen inte skulle klara av att lyssna på. Just nu skapar han dock musik som överträffar allt jag tidigare har hört, helt otroligt!


- Madeleine


Crashdïet - Generation Wild



Kärlek <3

- Madeleine

Hur jag än vrider och jag vänder mig så blir det till en småstad igen



Det här ger mig rysningar.

Ja, jag vet. Ni väntar er verkligen inte att få läsa det här. Men så är det. Gyllene Tider är SÅ mycket nostalgi för mig. Det går inte att beskriva. Känslan som väcks hos mig, det är otroligt. Det är ytterst få band som jag känner så mycket för. Helt seriöst.

7/8 2004, min tolvårsdag, min första konsert kan man väl säga, Gyllene Tider på Ullevi. Sjukt.

Jag vet knappt vad jag ska skriva, det finns inte ord. Det är bara så mycket kärlek. Vi tar lite låtar till istället.


(Kom så ska vi) Leva livet


Det är över nu


Ljudet av ett annat hjärta


Kung av sand

Förlåt, jag skulle kunna hålla på i all evighet. Om jag hade hittat de låtar som jag vill ha i annat än kassa liveinspelningar vill säga. Men här kommer en sista som ni måste lyssna på! Den är så otroligt fin...



- Madeleine

You know this story ain't over



Jag lovar, det är lätt värt att lägga tio minuter på att se detta. Så jävla underbar människa!
Kom till Sverige snart? Jag saknar dig!

- Madeleine

Avantasia - Dying For An Angel



Jag är kär i Tobias
x2 ;) <3

- Madeleine

Can't you hear me calling out for help

AMARANTHE Official Myspace

Amaranthe, kallade sig innan för Avalanche, debutalbumet ska spelas in nu i sommar.
I väntan på det så finns det ett gäng helt underbara låtar på deras myspace, klicka på bilden.
Senaste låten Automatic kom upp idag och den är precis lika härlig som de tidigare låtarna.

Ah, jag har följt Amaranthe på deras myspace sen de hette Avalanche, sen det bara fanns en låt uppe på sidan tror jag, jag minns inte ens hur länge sedan det var. Jag längtar efter albumet sjukt mycket och det lär inhandlas så fort det släpps.

Just nu är de aktuella som förband till Kamelot på deras spelningar i Sverige och Finland i början på april, tro mig när jag säger att jag är vansinnig på Trädgårn' som envisas med att ha 18 årsgräns på den spelningen. Fyra månader, fyra jävla månader. Idag blev de också klara för Getaway Rock i Gävle, ännu en anledning som gör att man vill dit alltså.

- Madeleine

Do ya really wanna taste it


Teeny, Sporty, Glam och Flash. Wig Wam.

Jag misstänker att det finns vissa här på bloggen som det har undgått men jag tror att de flesta faktiskt har koll på att Wig Wam var en av mina absolut första kärlekar inom musiken? Eller har jag fel?

Så var det i alla fall. Eurovison Song Contest 2005, för Norge, med låten In My Dreams, slutade på en delad 9:e plats med Danmark. Jag blev kär. Och ja, detta minns jag fortfarande, precis som namnen under bilden ovan. Min kärlek till de här killarna var enorm.

I menyn till vänster, där det står listat massa konserter, har ni säkert lagt märke till att det är en konsert med Alice Cooper som verkar ha hamnat fel då den var två år innan jag började springa på konserter regelbundet. 10/8 2005. Jag var inte där för Mr. Cooper, ska jag vara ärlig hade jag knappt hört något med honom. Jag var där för förbandet, mitt älskade Wig Wam. Varför jag inte har med dem i listan vet jag egentligen inte, det får nog bli ändring på det.

Igår fick jag i världens lyckorus, 4.48-6.07 i det här klippet från Melodifestivalen:



Så mycket bilder och tankar som snurrade genom huvudet den korta stunden, så mycket minnen. Galet. Jag blev helt tagen.
Mitt i detta kom jag på att jag nyligen hade läst om Wig Wam, om att de nyss släppt ett nytt album...

Och detta har jag kollat in nu, albumet Non Stop Rock'N Roll släpptes 21/1 2010.



Jag har lyssnat igenom det ett par gånger nu och jag måste säga att jag är grymt besviken. Visst finns det korta bitar, ett par låtar, som känns Wig Wam men hade jag hört det här albumet hade jag knappast gissat på att det var dem. Det galna, extrema och överdrivna från Hard To Be A Rock'n Roller och Wig Wamania är borta, det känns på något sätt som om bandet har mognat lite, tyvärr...det passar inte dem.

Så jag tror att jag håller mig mest till deras gamla album och låter kärleken bestå. Wig Wam är riktig nostalgi för mig.


Wig Wam - Crazy Things, kärlek <3

- Madeleine

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0
Madeleine, 19 år, uppvuxen utanför Göteborg men bor i Falköping tillsammans med pojkvännen Tobias från Boden.

Jag utbildar mig till guldsmed, med målet att starta eget som smyckesdesigner. En egen hemsida för allt det där finns i huvudet men längre har den än så länge inte kommit, håll till godo.

När jag inte är på skolan så blir det en hel del resande fram och tillbaka genom landet för att hälsa på släkt och vänner. Det krävs också en del konsert- och festivalbesök runt om i världen för att stilla behovet av att lyssna på underbar hårdrock och metal live. Aktuella spelningar kan ni se längre ner i menyn.

Kontakta mig? Madde400@hotmail.
com


Min profilbild