Give me!
"You know this doesn't change anything between us," he started painfully. "This isn't a relationship. We're just two teenagers looking for a good time. Civil, maybe, but nowhere near romantic."
"Trust me, I'm the last person you need to tell," I informed him. "First of all, I don't do relationships. Second of all, if I did, we're the last two people that ever belong together in one."
He rose a single eyebrow, begging me to explain before he argued relentlessly.
"I don't like the whole Romeo and Juliet scenario. Everyone dies in the end."
"Who are Romiet and Julio?"
I rolled my eyes.
"Never mind."
With nothing more and nothing less, I left the room, my wand stuck into the waistband of Draco Malfoy's cargo shorts.
Aww...detta är en konversation mellan Draco och Ginny i en fan fiction, som jag inte kommer länka till. Dock kan jag inte säga annat än att jag inte alls hade haft mycket emot att ha den konversationen med Draco en morgon. Nästan så att jag skulle göra väldigt mycket för att få den...fast bara om jag får kvällen och natten innan med förstås...och alla efterföljande stunder med. Miep. Utan dem kan det ju vara.
I will forever be a Draco/Ginny shipper, don't ever doubt that!
- Madeleine
Midsomer murders
Love Magic.
Love Isolde.
To bad it's all fake.
Men hur det än må vara med det så älskade jag verkligen karaktären Isolde. Så härligt naiv. Me want. Och visst hade livet varit bra mycket mer intressant med lite magi?
- Madeleine
Mamma Mia!
Var inne i stan och såg Mamma Mia! idag. Kärlek <3 Såg musikalen på svenska på Scandinavium, förra hösten? eller när var det den gick? filmen nu idag och sen om ett par veckor blir det musikalen på Scandinavium igen, men på engelska den här gången. Jag älskar storyn. Jag älskar hur dom har lyckats passa in låtarna så fruktansvärt bra. Och nu ska jag säga något ni nog aldrig trodde ni skulle höra mig säga.
jag älskar musiken.
Visst var det kallt i salongen, men det var inte bara därför jag rös. Jag kan älska i princip vilken musik som helst om man sätter den i en musikal. Jag skulle aldrig köpa soundtracket till denna, eller någon annan, musikal och sitta och lyssna på det. Med ett undantag. Phantom of the opera. Men aldrig något annat. Möjligtvis någon enstaka låt här och där. Men ser man en musikal så älskar jag musiken. Musiken får en ny mening på något sätt. Det ger storyn en liten extra knuff och mig en extra känsla i det hela. Jag tycker det är underbart.
När jag lyssnar på musik lyssnar jag nästan alltid mycket på texter men när det är en musikal så lyssnar jag alltid ännu mer på texterna. ABBA till exempel, visst har jag lyssnat på deras texter innan och jag kan dem till och med. Men det är först när jag hör dem i musikalen/filmen som jag verkligen hör texterna. Förstår ni vad jag menar?
Jag sa också att jag älskar storyn i Mamma Mia! och det gör jag, hur typisk tjejig den än är, jag är faktiskt tjej! Sophie ska gifta sig, hon har växt upp med bara sin mamma och vill nu hitta sin pappa. Hon hittar sin mammas gamla dagbok upptäcker att det finns tre olika män som skulle kunna vara hennes pappa. Hon bjuder in alla tre till bröllopet. Ni förstår själva? Jag älskar det.
Det är en så typisk bli-glad-film! precis vad jag behövde nu!
- Madeleine
Emotions
The unforgettable fire by The Labris
Jag är på kapitel nio av tjugo. Jag har alltså snart läst halva. I början var jag inte särskilt imponerad men sakta utan att jag knappt märkt det har jag blivit mer och mer tagen av den. Den är så genomtänkt! Denna fan fiction är skriven innan Harry Potter and the order of Phoenix kom ut vilket betyder att den är väldigt fri, väldigt öppen och skriven helt utan information egentligen. Författarinnan är otroligt skicklig måste jag säga. Underbar fantasi som jag inte kan annat än avundas. Väldigt allmänbildad är hon också, något jag till viss mån också avundas henne.
Men anledningen till att jag ger denna fan fiction ett helt inlägg är känslorna den ger. Jag blir helt snurrig. Den framställer en Ginny som när hon sorteras till Slytherin väljer att dö. Att låta sina känslor dö alltså. Hon ställs inför ett uppdrag och får olika ringar som ska hjälpa henne på olika sätt. Dessa ringar ger henne olika...krafter...ungefär. Grejen är att jag på något sätt lyckas känna dessa ringars krafter jag med. Antingen är det författrinnan som är helt otroligt duktig med sina beskrivningar eller så är jag bara allmänt störd. Jag blir kall och tom när Ginny använder ringen av is. Jag vill skapa när hon sätter på sig ringen som ger henne kreativitet. Jag känner mig till och med vacker när hon använder ringen som inger skönhet och självförtroende. Jag vill göra folk illa när hon använder ondskans ring. ibland blir det bara så verkligt. Jag är Ginny. Jag är där, på Hogwarts.
Denna fan fiction är så tänkvärd. Så...jag vet inte hur jag ska beskriva den.
Beauty.
- Madeleine
Finally!
När jag kollade min lista på fan fictions jag än inte har läst men skall kolla upp så hittade jag en. En där Ginny blir sorterad i Slytherin. Nu får jag bara hålla tummarna för att författarinnan vet vad hon gör och inte blandar in en massa annan skit i det hela. Men nu ska jag läsa. Vi hörs!
- Madeleine
Fan fiction
Jag älskar HP böckerna, det gör jag absolut. Även om jag helt ärligt måste säga att de är ganska dåliga. Men något gör att jag bara fastnar ändå. Lika mycket som jag älskar böckerna hatar jag karaktären Harry Potter. För mig kunde han lika gärna dött. Jag hade skrattat. De andra två i "The golden trio" har jag inte mycket för heller. Nej, jag gillar Ginny, och i min hjärna har hon blivit en mörk och rebellisk Ginny som gör allt i sin makt för att få Ron att fatta att han inte är hennes mamma och att hon kan ta hand om sig själv. Därför drar hon sig till...ja, precis fienden, Slytherin. Där ser rollerna oftast lite annorlunda ut. Crabbe och Goyle är det ingen som gillar, och de skulle vara enormt tråkiga att skriva, så därför är de borta. Draco är oftast kompis med Pansy och Blaise. De tar självklart till sig Ginny och om det inte blir en Draco/Ginny pairing så blir det en Draco/Ginny/Blaise. Åh..jag älskar båda varianterna.
Där fick ni även i grunden i de fan fictions jag för det mesta läser med. Ginny goes bad. Huh..vad man skulle gjort mycket för att få vara Ginny för en dag i någon bra fan fiction! Draco <3 och ibland även Blaise också! Drömmen! <3 You're a lucky girl Gin! ehm..okej...nog av mina fantasier nu tror jag. Ni kan få mer om jag vågar länka till någon bra fan fiction sen.
Nog för att det finns mycket bra fan fictions, men jag har en idé som jag inte har hittat någon fan fiction som återspeglar. I alla fall ingen som är värd att läsa. Jag har funderat på att skriva den själv, men åh vilket jobb jag skulle behöva lägga ner. Det jag är ute efter är en fan fiction som följer alla böckerna, med de förändringarna som helt naturligt blir, i Ginnys synvinkel om hon blir sorterad i Slytherin! Hade det inte varit spännande? Jag har letat och letat. Råkar ni av någon anledning stöta på någon så får ni mer än gärna säga till. Den ska vara på engelska, självklart! Jag läser inte om HP världen på svenska, så är det bara.
Okej, jag får väl våga det här då och länka lite bra fan fictions. Men känsliga läsare bör verkligen inte läsa! och ehm, är du väldigt ung bör du nog hålla dig borta med.
- Changing sides and hearts by CindaSwan, Draco/Ginny, otroligt bra! men den är lång, uppe i 44 kapitel nu och den är långt i från avslutad. Ni har något att bita i om ni ska ta er an denna. Men det är värt det.
- Mesmerize by Cadaverous apples, Draco/Ginny/Blaise, åhh...denna hittade jag nu för bara någon dag sedan. Jättebra! jag gillar idén skarpt. Författarinnans andra fan fictions är grymma de med, också värda att kollas upp!
- The battle in our hearts by Kishiee, Draco/Ginny och Harry/Ginny, Vad hände på Hogwarts under sjunde boken egentligen?
- The enchanted messenger by Dignified madman, Alla typ! Den här är inte farlig på något sätt! Den är bara jättesjuk och jag skrattar så jag dör ibland. Dock måste man ha bra koll på karaktärerna för att hänga med på ett bra sätt. Så för att få ut det mesta av den rekommenderar jag att ni har bra koll på vilka alla är och ni måste ha läst sjunde boken!
När ni börjar komma in lite i fan fiction världen, eller om ni blev sugna på något annat än vad jag länkade så kan ni själva gå in på fanfiction.net och leta. man kan hitta ALLT!
- Madeleine
WoW
- Madeleine
Stress/speed
- Madeleine
Wii fit
- Madeleine
Andra Avenyn
- Madeleine
I krig och kärlek, Lena Kallenberg
Den är grymt seg i början. Det vet alla som pratade med mig i torsdags tror jag. Men sen, efter dom där första kapitlen, när boken väl kom i gång. Så otroligt bra! jag är verkligen glad att jag gav den boken en chans. Det har förändrat hela min bild av Sverige. Läs den!
- Madeleine
Numbers
- Madeleine
Intet, Janne Teller
Dansk. Hemsk. Underbar. Läskig. Tankeställande. Speciell. Riktigt jävla bra.
Jag kan inte skriva om den på andra sätt än med korta ord. Det går inte att beskriva känslan man får när man läser den. Jag älskar boken även om den ibland får mig att rysa. Men det är väl det som är hela meningen med boken. Att väcka tankar och känslor. Absolut läsvärd om du inte har läst den! Tack Linda för att du gav den boken till oss! :D <3
-Madeleine
Sandor slash Ida, Sara Kadefors
Vi läser den i skolan nu, jag har läst den en gång förut men det var ett par år sedan. Nu läste jag ut den i går kväll och, ja, jag är mesig, jag grät. Det gör jag typ alltid när jag läser ut en bok, vad den än handlar om. Konstigt egentligen.
Jag vet inte, jag älskar den här boken fast jag hatar den.
Sara Kadefors är en otroligt bra författare men jag kan inte låta bli att genom hela boken störa mig på att hon skriver mej och dej. Jag klara inte av folk som skriver så, mig och dig heter det. Jo, jag vet att det nu mera inte är fel att skriva mej och dej men det ser fortfarande hemskt ut.
-Madeleine
Fantasi
-Madeleine
MVG i allt, Raman Mehrzad
boken är egentligen avsedd för gymnasiet men spela roll, jag har en termin kvar i nian och sen är jag där. Lika bra att börja öva redan nu, eller hur?
Helt otrolig bok som gör en riktigt peppad och gav mig en kick som ör att jag nästan vill springa bort till skolan nu och börja plugga. Man blir så otroligt inspirerad.
Så kanske hade det varit bättre att läsa den om en vecka eller något, då jag hade kunnat ta ut min kick på skolan direkt. Nu måste jag försöka hålla den vid liv fram till på tisdag på något sätt.
Men jag har min lösning, jag skall börja sortera ut hela mitt rum och göra om det lite halvt, inte möblera om det, utan bara bli av med allt onödigt och alla inte-jag-grejer. Det kommer förhoppningsvis påverka mig på samma sätt som det brukar, inspirera mig till att vara "duktig" och vilja överträffa mig själv om och om igen. det är en så underbar känsla.
Sträva efter det omöjliga så når du den högsta graden av det möjliga.
-Maddie
Snabba cash, Jens Lapidus
Det känns som om Linda har haft lite för stort inflyttande över mig men jag kan verkligen inte låta bli att analysera varenda lite texten jag läser nu mera. Helt sjukt. I alla fall den här boken ska bli väldigt intressant att skriva om.
Om det inte hade varit för det faktum att jag har gått och funderat på att läsa den här boken så länge och hört så himla mycket bra grejer om den så hade jag nog lagt ner den efter första sidan. Den är skriven på ett sådant sätt som jag är fullt medveten om att jag ofta skriver men som jag verkligen inte klarar av att läsa. Speciellt inte när det är en 450 sidor lång bok. Talspråk på högsta nivå, var och varannan mening ofullständig. Subjekt och predikat saknas titt som tätt. Ibland kommer det något ord in english eller på spanska. Det är värst i början men blir bättre på slutet, eller så var det bara jag som vande mig.
Trots det, en helt underbar bok, den är spännande utan att man märker det, på något sätt. Helt otroligt. Jag hade inte speciellt svårt att lägga den ifrån mig, om man bortser från att jag så fort jag inte läste om personerna började fundera på vad som skulle hända sen och hur det skulle gå så då var jag tvungen att ta upp boken igen. Så, så himla enkel var den inte att lägga ifrån sig.
Efter ett par kapitel var jag helt säker på att jag skulle bli helt galen när den tog slut och jag var tvungen att lämna karaktärerna. Men det blev faktiskt inte så farligt den är avslutad på ett så bra sätt med en epilog som gav en alldeles lagom inblick.
En superbra bok som de flesta borde läsa. Även om det känns väldigt fel ibland när man sitter och hoppas att brottslingar som man vet har begått grova brott skall komma undan polisen. Men jag gillar idén och handligen i boken. Hur huvudkaraktärerna sakta vävs ihop och man får se samma händelser ur olika personers synvinklar.
Dock får den då ett litet minus, även om det passar i den här boken, för skrivstilen.
-Maddie
Astrid Lindgren
Jag själv måste säga att jag aldrig riktigt har gillat Emil, jag vet inte varför, men jag tror att jag kanske hade svårt att indentifiera mig med honom :S Karlsson på taket har jag aldrig fattat heller, han är ju bara jobbig. Pippi som väl är en av hennes populäraste har aldrig varit en favorit heller, men jag gillar den, absolut. Men fråga var ju inte vilka jag inte gillar utan tvärtom. Fast jag har så himla svårt att bara säga en, jag gillar Alla vi barn i Bullerbyn, Lotta på bråkmakargatan, Vi på Saltkråkan, Ronja Rövardotter och inte att glömma Bröderna Lejonhjärta <3 Men jag har riktigt svårt att säga vilken av dom som är bäst, dom är bra allihopa, men på olika sätt.
-Maddie
Med Marias ögon, Stefan Casta
Med Marias ögon vet jag inte riktigt vad jag ska säga att den handlar om. Den handlar om Maria, nej, Airam eller båda kanske. Men nej, den handlar nog inte om dom alls, egentligen, jag tror den handlar om kärlek.
Det är en väldigt djup bok och man måste nog vara en ganska van läsare för att orka igenom den och samtidigt kunna förstå den, jag menar även jag hade svårt att hänga med ibland.
Författaren, Stefan Casta, har ett väldigt speciellt sätt att skriva som jag gillar skarpt. Det är helt underbart, han lyckas fläta ihop ord på ett helt otroligt sätt som jag nog aldrig ens skulle kunna tänka tanken på att göra. Han blandar jag- och berättarform på ett sätt som väl de flesta svenska lärare inte skulle tillåta, men jag fullkomligt älskar. Det visar att man verkligen kan hantera ett språk och vet vad man gör. Han har också lyckats med något som jag har gett upp att försöka med, använda talsträck på ett proffsigt sätt.
Om själva boken och handlingen går det egentligen inte att säga så mycket, den måste liksom läsas. Så det är absolut en bok jag rekomenderar, om man har lite läsvana.
-Maddie
Metro
-Maddie