The darkest of nights, magic still remains
Så ja, som lovat så ska jag väl säga några ord om i lördags. Det var sjukt trevligt i alla fall, träffade massa folk och lyssnade på mysig musik. Det var väl egentligen bara ett par band jag verkligen ville se, men det spelar inte så stor roll, stämningen, människorna och allt runt omkring gör att det blir värt pengarna i vilket fall.
Kvällen började med Shadow of the Room som det var riktigt kul att äntligen få se! Tycker om deras musik riktigt mycket måste jag säga och jag hoppas, och tror, att jag kommer att få möjlighet att se dem igen.
Och efter det så kände jag hur hela jag helt plötsligt började ladda upp och tagga till det extrema inför ReinXeed, kvällens höjdpunkt i mina ögon. Men innan det var dags för dem att inta scenen så sneglade vi på lite andra band, aningen mer på Eternal Dusk kanske, det blir ju så när man känner folk och så satt vi och mös till ColdSpell, riktigt mysig musik där.
När det sen äntligen var dags för ReinXeed så var det bara att ställa sig på plats längst fram med vetskapen om att man omöjligt skulle kunna sluta le under hela spelningen. Det bandet på scen är en sådan enorm glägjespridare så det finns inte! Lagom galna och alltid fantastiskt glada, ett underbart samspel och ja, det är bara helt fantastiskt. Många band borde ta lärdom från ReinXeed när det gäller det, det lyfter en spelning enormt mycket. Tommys röst som borde få vem som helst att smälta gör ju ingenting sämre, jag själv ryser av bara tanken. Galet. Sen kan man ju inte förneka att de råkar spela just den genre som har etsat sig fast allra djupast i mitt hjärta, power metal och ännu bättre symfonisk power metal. Underbart.
Efter ReinXeed var vi dock tråkiga och drog hem av olika anledningar. Det gjorde mig ingenting, jag hade sett det jag kom för. Att missa Raubtier kändes inte särskilt jobbigt alls, dessutom så är jag helt övertygad om att jag får fler chanser att se dem varken jag vill det eller inte.
Det var i alla fall sjukt värt och jag känner att konsertkänslan börjar komma tillbaka och det känns helt fantastiskt med tanke på vad som väntar de kommande helgerna...
- Madeleine
I've been holding myself on the line
Men det blev en riktigt bra kväll hos Amanda i alla fall och jag fick in lite pengar, trevligt kan tyckas, men de ska direkt in på smyckeskontot. Här är det ordning på vilka pengar som ska användas till vad, och så länge jag inte akut behöver dem så ska de ha med min lilla smyckestillverkning att göra. punkt.
På onsdag blir det att dra hem till Amanda igen, då ska hon, Moa och jag baka pepparkakor! Mysigt.
Och vet ni vad!? På fredag kommer min älskling hit! Sen drar vi till Göteborg och myser, går på Jul på Liseberg bland annat och sen bär det av mot Stockholm och Avantasia på söndag! Finns det ord? Inte ens i närheten...
Vill ni veta en annan sak som är ganska hemsk egentligen? Sen jag och Tobbe blev tillsammans i februari har jag spenderat mer än 7000 kronor på tågresor...galet! Men det betyder i alla fall att jag nu får en gratis resa, och det är inte helt fel kan jag lova.
- Madeleine
Close my eyes and let me dream among the clouds
Vi får se om jag vill skriva av mig lite mer om Metaltowns trista bandsläpp senare. Det ska bli ett inlägg om Nordic Rage när jag får tid också.
Men nu ska jag snart iväg till Amanda och kanske tjäna lite pengar. Trevligt värre! Ska ha lite "smyckesparty" med alla mina gamla pärlsmycken som hänger här. Hennes mamma har bjudit in lite vänner så vi får väl se hur det går.
- Madeleine
Nu tycker jag att metaltown är väldigt, vä...
Nu tycker jag att metaltown är väldigt, väldigt tråkiga...
Ojoj, så hemsk jag är, har inte bloggat på...
Ojoj, så hemsk jag är, har inte bloggat på evigheter känns det som. Men det verkar i alla fall som om jag kommer hem den har gången också, har precis bytt till X2000 i Uppsala. Har lyckats bli jätteförkyld också, så alla på tåget hatar mig säkert...jag hoppas verkligen att jag skall orka till skolan i alla fall.
This is the end of our perfect harmony
Imorgon tänkte jag följa med och tjuvkika lite på ett rep med An Abstract Illusion igen, ska bli riktigt trevligt. Efter det hoppas jag även ha lite nyheter att ge er om dem, om jag har förstått det hela rätt så finns det nämligen en del på G där.
Annars taggas det inför Nordic Rage på lördag. Ser mycket fram emot att se ReinXeed igen, som jag förälskade mig i på House of Metal i mars. Så blir det ju Shadow of the Room också, ska bli mycket trevligt att äntligen få se dem! Slänga några ögon på Raubtier ska jag väl göra också, vad jag har hört ska de inte vara särskilt fantastiska live, men va fan, om jag har lyckats missa dem fram tills nu så börjar det väl bli på tiden att jag får döma själv.
- Madeleine
Forever's a long, long time
Armbandet som finaste Tobbe fick i lördags när han fyllde år. Det syns inte så tydligt på bilden men det är oxiderat i alla fall, så det är ganska mörkt.
- Madeleine
Harry Potter and the deathly hallows: part 1
Efter att jag sett filmen så måste jag säga att det var precis så felaktigt som jag tyckte att det verkade, det hända ju saker hela tiden? Fast jag kan väl acceptera att det beror på hur man definierar, det var väl inte så jättemycket dueller och sådant, men det hände ju sjukt mycket annat! Såg ni inte det?
Jag är i alla fall riktigt nöjd med filmen, självklart var det massor de hade missat om man jämför med boken, men om ni inte har fattat det än så måste det faktiskt vara så! Men det var speciellt en scen som jag blev extremt besviken på, förflyttningen av Harry. Ursäkta mig med den var riktigt usel, allting gick alldeles för fort och det var inga känslor alls! Mad-eye dog och de ryckte lite på axlarna typ? Och att Hedvig skulle vara anledningen till att de visste att det var han? Sjukt, sjukt, sjukt! Det är hans snälla sida som avslöjar honom, när han avväpnar istället för att attackera, Expelliarmus! Och jag tycker att just den grejen säger så mycket om Harry, så jag blev väldigt irriterad på att det var borta.
Men överlag så är jag riktigt nöjd, och i väntan på sista delen i mitten på juli så får det bli att läsa igenom alla böckerna och se alla filmerna tror jag.
- Madeleine
Brightest coulors fade to gray
Det här verkar inte vara så tillåtet att säga om man är över 13 och speciellt inte om man utger sig för att vara hårdrockare, men jag säger det i alla fall.
Fokis blogg är utan större tvekan en av mina absoluta favoriter, hon ligger högt över många av alla de rockbloggar jag läser. Jag blir alltid glad av att läsa hennes inlägg, det är något med hennes sätt att skriva.
Det man måste tänka på när man läser hennes blogg är dock att de flesta av hennes läsare är väldigt unga och hon anpassar sin blogg ganska mycket efter det. Men det är inga problem att läsa "runt" det och mellan raderna, då hittar man väldigt mycket bra som hon skriver. Dessutom tycker jag att hon, inte alltid, men ofta är en väldigt bra förebild för alla dessa småtjejer.
Jag själv blir otroligt inspirerad av hennes blogg! Alla hennes resor och små kreativa grejer hon gör tycker jag är jättekul att följa. Det är inte min stil alls, men jag blir inte inspirerad att göra liknande grejer, jag blir inspirerad att faktiskt ta tag i allt jag vill och göra det!
Just nu är det dessutom ännu roligare att följa hennes blogg med all planering inför att hon och Ricky flyttar till Bangkok i januari. Jag tycker det är jättekul att följa, speciellt då jag själv har haft drömmar om att flytta utomlands. Uppstarten av hennes företag ska också bli jättekul att få följa, för det är ännu en sak jag själv drömmer om. Det här är ren inspiration för mig, att se någon annan lyckas!
Jag tycker verkligen att det finns mycket vettigt att hämta hos Foki om man ser förbi den sockersöta ytan...men det är säkert bara jag. Och nej, detta är absolut inte något försvarstal från min sida. Det kommer rakt från hjärtat för att jag verkligen tycker att hon förtjänar det!
- Madeleine
Without it, I could not live...
Det här måste vara det mest fantastiska intro till ett album som någonsin har gjorts...
Jag tycker dessutom att det är väldigt sant, vad tycker ni?
- Madeleine
Day after day I'm under your spell
Finaste älsklingen fyller hela 19 år idag! Massa, massa grattis! Jag älskar dig så otroligt mycket...och jag är så glad att jag kan vara här. Jag minns förra året, hur jobbig jag tyckte att den här dagen var, hur gärna jag ville vara hos dig, och då var vi inte ens tillsammans än. Men nu är jag här och allt är helt underbart!
- Madeleine
We'll make the same mistakes again
Så otroligt skönt! Har lyckats packa jättelätt den här gången, jag tror inte jag har ett klädesplagg mer än vad jag behöver med mig, underbart!
Datorn får stanna hemma den här gången också, istället har jag med mig mitt exemplar av Harry Potter and the deathly hallows. Jag känner nämligen att jag har varit lite dålig på att hålla uppe min image som HP-nörd och kommer knappt ihåg någonting från den boken. De första sex böckerna kan jag nästan läsa utantill, eh...eller kanske inte riktigt, men ni fattar vad jag menar. Men den här boken har jag bara läst en gång, sommaren den kom ut och jag har för mig att det var 2007! Evigheter sedan! Så den tänkte jag sträckläsa på tåget nu. Filmen är planerad att ses i veckan, nämligen.
För övrigt så måste jag säga att de omslagen som är snyggast är de som är på den brittiska "vuxen" versionen. De är så otroligt stilrena och varje bok har en symbol som passar perfekt. Tyvärr har jag inte alla dem, Harry Potter and the goblet of fire har jag med det brittiska "barn" omslaget, inte fint! Sen har jag bok 1-4 i pocket och bok 5-7 inbundna, ser helt galet ut, men jag kan nog leva med det. Sen har jag alla böckerna på svenska också, fast de två sista av dem har jag inte läst själv.
- Madeleine
What the hell are you standing there for
Var tvungen att göra massa bockningsövingar (bocka = böja/forma typ) i mässing. Jag la ihop dem till en gubbe/tomte/katt, eller vad det nu blev, med svans, tomteluva och långa krokiga armar. Kär är den också, tihi.
Kan väl säga att det här inte direkt var det roligaste jag har gjort, men jag tror absolut att det var värt det! Jag kände till och med under tiden jag gjorde dem att jag blev bättre på det och när man väl satte sig ner och gjorde dem tog det inte särskilt lång tid heller.
Om inte Kent får för sig att hitta på något annat skumt nu så borde jag få börja med fattningar när jag kommer tillbaka sen, det ser jag fram emot!
- Madeleine
From far beyond I can hear them sing
Flygbiljetter till Milano igen i februari är bokade, det blir en snabb visit den här gången, så att vi kan ta oss tillbaka norrut lagom för att ladda om till House of metal.
Så nu hoppas vi verkligen att Sonata Arctica inte får för sig att hitta på något mer dumt. Vi har väntat nog länge nu. Och på grund av detta så fick jag inte se dem den här hösten och med det är en av mina finaste traditioner bruten, att se Sonata varje höst. Jag såg dem -07, -08, -09 och det skulle blivit -10 också, men tyvärr...
Har ni något liknande, som ni egentligen inte själva kan styra, men som ändå hänt ungefär samma tid flera år i rad?
- Madeleine
[Ingen rubrik]
Har datorkunskap, ungefär världens onödigaste kurs. Just nu skall jag göra en presentation i Impress om yrket guldsmed. Fantasifullt. Hade egentligen velat göra provet på Calc, men nej, det fick jag inte. Allt för att jag ska tvingas vara kvar här så länge som möjligt, värdelöst!
Jaja, jag kunde inte komma på något vettigt att skriva imorse, men sekund jag gick utanför dörren så kom massor med idéer över mig. Typiskt. Ni får de inlägg ikväll eller under nästa vecka. Det börjar väl bli dags att förbereda lite inlägg inför det också. Den här gången får datorn inte följa med på tåget i alla fall, ska försöka ha så lite grejer med mig som möjligt.
Hoppas ni har en trevlig dag i alla fall!
- Madeleine
All my dreams come true with you
Kom nyss hem efter att ha spenderat tolv timmar i skolan, var nästan på väg att gå och lägga mig när jag insåg att klockan faktiskt bara är åtta. Jag behöver ju inte överdriva riktigt så mycket.
Jag har stått i idrottshallen och ätit kolor typ, nej, men det är svårt att locka random folk till en linje som kräver en del intresse. Jaja, det var väl en del smått förvirrade femtonåringar som hittade rätt och som jag förstått det så var det en hel del folk som cirkulerade ute i verkstaden också, och det är faktiskt betydligt bättre att de håller till där. Jag och Moa hade trevligt i alla fall, daa-da-daa-guldsmed!
- Madeleine
Takes a pill and makes it disappear
Annars flyter allt på allmänt bra, men jag känner att det blir riktigt tråkig uppdatering trots det. Segt, för jag vill ju blogga massor just nu, men det kommer inte ut något bra. Det är alltid så, när man har massor av idéer och material så är man inte sugen på att skriva någonting och sen när man väl är sugen så har man ingenting att skriva om. Så frustrerande! Är det likadant för er eller är det bara jag som måste vara så jobbig?
- Madeleine
You can't recall
Ikväll är det öppet hus på skolan så jag blir där hela dagen, men jag tror att det blir jättetrevligt! Kanske skriver jag något inlägg som ni kan få läsa under tiden, annars blir det en sen update ikväll.
Hittade den här gamla bilden, tagen i Stockholm innan Kiss 30/5 2008, jag tycker den är ganska fin, och jag saknar dig Erika. Vi får, som sagt, försöka se till att träffas snart!
- Madeleine
I'm calling you, I'm calling you
Sen kanske jag ska köpa flygbiljetter till Italien ikväll också. Var in och kollade igår och då var det riktigt billigt, men vi kan inte bestämma oss för när och vart vi ska flyga när vi åker hem. Svårt det där.
- Madeleine
You know this story ain't over
Jag har fått en award från Annely!
Kopiera in bilden och länka till den du fått den av.
Skriv 7 intressanta saker om dig själv
Ge Awarden till 7 andra bloggar.
1. Jag har färgat mitt hår rött i ungefär tre år nu och i princip ingen av mina vänner idag har sett min naturliga hårfärg.
2. Jag älskar att vara kreativ men är, faktiskt, väldigt dålig på det. Dessutom tänker jag ofta att jag ska göra och fixa massor med grejer, men det blir aldrig av.
3. Jag hatar att komma försent och är därför alltid extremt tidig.
4. Jag har tappat en stor del av min känsla för konserter. De ger mig inte alls samma lyckorus längre och jag känner knappt av att jag inte varit på en konsert sen i början på augusti. Det är jättehemskt.
5. Jag funderar starkt på att skaffa eget domän snart och få till en grym hemsida, både för bloggen och smyckena.
6. Jag har än så länge inte hittat någon annan plats i världen där jag trivs så bra som i Norrland. Det känns som om jag föddes i fel del av Sverige.
7. Jag har jättesvårt att komma på sådana här grejer och skrev dessutom den här listan under tidspress så ni får ursäkta.
Sju bloggar jag ger en award till:
Amanda
Mr. Masa
Madeleine
Emma
Matilda
Susanna
Sanna
- Madeleine
Close my eyes and let me dream among the clouds
Jag fick en vänlig men bestämd påminnelse att jag glömt ett visst, ganska viktigt, band i min uppräkning av spelningar i början på 2011. Men det förstår ni väl att det bara var för att jag hade tänkt skriva ett eget inlägg om er killar! Bara för att ni äger ut de andra banden jag skall se då så extremt, de är inte ens värda att stå på samma lista som er.
Nej, nej, jag fjäskar inte in mig, jag vet redan att jag kan få allt jag vill när det gäller det bandet. Man har ju sina kontakter va...
Haha, jaja, jag ska komma till saken! Fina An Abstract Illusion spelar på Lördagsrock i Luleå 12 februari 2011! Jag kommer att vara där så då får ni som bor där uppe i norr se till att ta er dit också, så svårt kan det väl knappast vara? Se det som en utmaning från mig!
- Madeleine
We never cry for pain, we're superheroes!
Jag försökte ta lite bilder på knypplingen som jag har uppsatt nu, det var inte så lätt att få med allt för att kunna visa för någon som inte riktigt har koll på vad det handlar om. Längst ner gjorde jag även ett försök till att visa lite hur man gör, det vart inte så lyckat.
Man har i alla fall tråden upprullad på pinnar som ni ser på bilderna, dessa korsar man sedan på olika sätt och så håller man fast det med hjälp av nålar, typ. På bilden i mitten så kan ni skymta hur bilden börjar ta form under alla nålar. Det skall föreställa en liljekonvalj när jag är klar.
Min tanke är ju då att jag ska kunna göra olika typer av smycken i silvertråd med den här tekniken sen. Det ska bli mycket spännande att testa!
Fråga gärna om det är något ni undrar så ska jag försöka svara så gott jag kan..
- Madeleine
A bloodred sun is on the rise
27 februari – Sonata Arctica
4-5 mars – House of Metal
11 mars - Mustasch
25 mars – CoB och Ensiferum
Kommer bli grymt och jag lär vara fattigare än någonsin, men vill man så går det.
- Madeleine
Dreams fade away and all hope turns to dust
- Madeleine
But something came between us
Måste säga att det har varit riktigt skönt att veta att bloggen har skött sig själv under helgen. Snart, ikväll eller imorgon, tänkte jag lägga upp lite bilder och skriva lite om min knyppling som jag började med igår.
Annars vet jag inte riktigt vad som är på gång. Har en del smycken som är på gång att säljas också, mycket trevligt! På tal om smyckena så har jag lite idéer när det gäller det som jag verkligen hoppas på, men det är så osäkert så det blir det inte ett ord om innan jag vet mer. Men om jag lyckas så kan det vara något stort på gång.
- Madeleine
Staring up to the clouds above
Tar du ändå studenten 2011 eller tar du den först ett år senare?
Jag bytte skola till en i Falköping eftersom jag kände att Da Vinci (natur) inte var min grej och jag har sedan länge varit sugen på att lära mig guldsmide. Det finns endast guldsmedsutbildningar på gymnasienivå på två ställen i Sverige, Falköping och Mjölby. Jag valde Falköping då det kändes betydligt bättre, smidigare och ja, helt enkelt ligger bättre till för mig än vad Mjölby gör.
Jag tittade på liknande utbildningar då jag skulle välja gymnasium redan från början med bestämde mig till sist för att jag ville ha den breda grunden och framför allt matten så jag valde Da Vinci. Sen blev det som det blev och jag kände att jag hade gjort fel val. Det var jättesvårt för mig att fatta beslutet om att byta och jag tror aldrig att jag hade klarat det utan Tobbe och Per, en av mina lärare på Da Vinci. Per var otroligt stöttande och han grät nästan när jag verkligen hade bestämt mig för att han tyckte att det var så tråkigt att jag skulle lämna dem, men han såg också att det var det enda rätt, det var han som också såg till att jag verkligen fick iväg alla papper och annat så att det blev av, utan honom hade det kanske runnit ut i sanden. Tobbe fanns alltid där och lyssnade och det var han som fick stå ut med mina panikattacker hela tiden, och även han tvingade mig att verkligen ta beslutet, han fick mig att faktiskt våga.
Jag trivs bättre än någonsin idag, och allt rullar på helt fantastiskt. Det finns inte så mycket att säga om den saken, jag har hittat min plats helt enkelt.
Jag kommer att ta studenten 2012, alltså ett år senare än vad jag normalt skulle ha gjort. Jag kommer att gå här i Falköping i två år. Eftersom jag redan har gått två år på gymnasiet nu så har jag avslutat de flesta kärnämneskurser och just nu sitter jag i princip bara i verkstaden hela dagarna.
- Madeleine
So they say he's a madman
Det får bli två svar i det här inlägget då.
Hur skulle du beskriva dig själv som person?
Jag tycker det här är så himla svårt! Speciellt som jag ganska nyligt har genomgått en relativt stor förändring som person. Och jag vet fortfarande inte riktigt om jag är så som jag vill vara. Så när jag svarar på sådana här frågor är jag alltid väldigt rädd för att överdriva och att alla skall tycka "Men så är hon ju inte alls! Vad har hon fått det ifrån?". Jag tror att det visar lite på hur jag fortfarande är, tyvärr, jag är väldigt rädd för att göra fel och det begränsar mig lite. Men jag jobbar på det, för jag vill ju vara väldigt öppen och framåt, prata mycket och alltid säga vad jag tycker.
Om du måste välja.
Skulle du hellre vara tvungen att enbart lyssna på Christer Sjögren resten av livet, eller gå med i Sverigedemokraternas ungdomsförbund?
Jag är, faktiskt, ganska öppen när det gäller musik. Men att enbart lyssna på Christer Sjögren skulle kännas lite jobbigt. Politiska åsikter är något jag har försökt undvika att gå in på i bloggen. SD har en del idéer som i grunden inte är så dumma, men de förs fram på helt fel sätt och är lite för överdrivna för min smak. I frågan är det inte specifierat hurvida jag måste stanna i SDs ungdomsförbund, så jag antar att jag kan gå med där för att sedan gå ur sekunden efter?
- Madeleine
And I craved for more of that nearlove experience
Ja, ni har nog snart sett den här bilden tusen gånger. Men både han och jag verkar ha svårt att fastna på bild och då blir det så. Nu tänkte jag i alla fall svara på en fråga som jag får lite då och då:
Hur träffades jag och Tobbe?
Många som frågar får mitt korta svar i stil med: "Det är en lång historia egentligen, men för att ta det lite kort så var det genom gemensamma vänner och konserter". Nu tänkte jag utveckla det lite (läs: mycket)! jag hoppas att det inte blir allt för invecklat...
Första gången vi kunde ha träffats, men inte gjorde det, var på Sonata Arctica, Göteborg, 3/11 2007. Vi har senare konstaterat att vi bara stod någon meter ifrån varandra. Att vi inte träffades då berodde på att min vän, Lea, inte hade fått kontakt med Tobbe än.
Det var nämligen genom henne som vi senare träffades, på Sonata Arctica, Huskvarna, 31/10 2008. Ni ser mönstret? Det finns en anledning till att Sonata betyder. Jag var på konserten med Lea och en till vän, Cara, som även hon hade börjat prata med Tobbe. Det var en självklarhet att vi skulle träffa honom och hans kompisar. Jag och Tobbe hade i princip inte haft någon kontakt vid den tiden.
Jag var otroligt avundsjuk på mina vänner för jag ville verkligen också prata med honom. Han verkade ju som en helt galet underbar människa, även om jag inte var intresserad på något annat plan. Just då hade jag en helt annan affär i tankarna. Men trots att vi hade träffats så började vi inte prata efter det, jag var väl för feg. Sen har jag fått höra från Tobbe, nu i efterhand, att han redan då fick upp ögonen för mig och att han verkligen önskade att vi hade stannat kvar där över natten istället för att åka hem. Då hade nog mitt liv sett väldigt annorlunda ut idag.
Nästa gång vi träffades var lite kort när han var i Göteborg över nyår 2008/2009. Finns inte så mycket att säga om det. Jag var fortfarande inte särskilt intresserd av mer än att faktiskt ha lite kontakt med honom, men blev hindrad av olika anledningar.
Under våren hände en massa i mitt liv och när vi träffades nästa gång i Göteborg, juli 2009, så var vissa vänner på väg ut ur bilden och mitt liv var mer eller mindre upp-och-ner. Då stod han där och gjorde det ännu mer upp-och-ner. Först kände jag och Cara knappt igen honom, men uteslutningsmetoden visade på vem det borde vara, och visst var det så. Jag kände mig helt borta och inget blev bättre av att han hälsade genom att kyssa mig på halsen. Det är sådan han är.
På kvällen snodde jag hans nummer av Cara och jag minns fortfarande exakt vad det stod i våra första sms till varandra. Sedan den dagen har vi smsat i princip konstant bortsett från när vi varit på samma plats. Vi träffades alla de restrerande dagar som han var där och vi båda var väldigt tydliga med att det inte skulle bli något mer än det som hände då. Ett strul, punkt.
Bara några veckor senare var han tillbaka i Göteborg, endast för att träffa mig. Och jag är helt övertygad om att det var det som gjorde att vi senare inte skulle kunna hålla våra ord om att det aldrig skulle bli mer. Sen hände det väl inte så mycket, vi smsade, pratade om vad vi tyckte och tänkte när det gäller förhållanden och så.
Jag kämpade som en galning för att försöka trycka ner de känslor som jag kände var på väg upp. Men Tobbe gjorde min kamp omöjlig genom att berätta att han höll på att bli kär i mig. Det var ju det som inte fick hända. 130 mil, det lät så hopplöst, och jag hade lovat mig själv att jag inte skulle ha ett förhållande på ett bra tag.
Jag åkte dit i oktober i alla fall, vi kämpade fortfarande emot, i alla fall jag. Han började väl nästan ge upp hoppet. När jag kom hem så gick det inte mer än ett par veckor och så slutade jag också kämpa emot. Jag var så jävla kär.
Nästa gång vi träffades var på Sonata Arctica, Göteborg, 14/12 2009. Eller ja, inte bara på konserten, han bodde ju hos mig under tiden han var här. Allt var otroligt bra, men vi var rädda och lät det fortsätta vara som det var. Jag tror knappt att någon av min vänner trodde på att jag fortfarande var singel efter den helgen, men det var jag.
Under julen så bokade jag min nästa resa dit, på mitt sportlov i mitten av februari. Kort efter det så börjde det bli olidligt mellan oss. Det kliade i fingrarna efter att få skriva sådant som borde sägas öga mot öga först och jag visste knappt vart jag skulle ta vägen. Februari kändes så långt borta.
När den där veckan äntligen kom så visste vi båda precis vad som skulle hända, det var ingen tvekan. Och den 13/2 2010 klockan 11.37 frågade han mig om jag ville ingå ett monogamt förhållande med honom. Självklart kunde jag inte svara annat än "Ja" på den frågan.
Varför det tvunget skulle ta oss så fruktansvärt många turer fram och tillbaka innan det blev av vet jag inte riktigt. Men jag är otroligt glad för att det blev så, under den tiden så hann vi diskutera så mycket som har hjälpt oss i vårt förhållande, vi hann verkligen lära känna varandra och bli helt säkra på våra känslor.
Jag trodde absolut inte att det var möjligt att älska någon så mycket som jag älskar dig, Tobias. När det här inlägget publiceras har vi varit tillsammans i exakt nio månader.
- Madeleine
It's so deep, it's so cold
Hittade en gammal bild, detta är första smycket jag gjorde i silver. Det var när jag var och tittade på skolan i våras. Det har varit lite diskussioner om detta, folk ser inte vad det föreställer, gör ni?
Imorgon skall jag spendera hela dagen med mormor, först blir det knyppling. Äntligen, har ju varit sugen sedan vi var på den där utställningen för några helger sedan! Efter det så skall vi hem till henne och göra korv, får se hur vi klara oss utan mamma i år.
- Madeleine
Why don't we know, we are the angels
Helt värdelös bild, jag ska försöka ta en ny egentligen, men jag ville visa upp den i alla fall.
Jag satt och lekte med lite överblivna öglor igår och det resulterade i den här ringen.
Just nu så är det mest det jag håller på med, att leka med de skräpbitar jag har. Det har fått mig att inse att det är då jag skapar som bäst, när jag sitter med lite random saker och försöker komma på vad i hela världen man kan göra med dem. Att sätta mig ner med ett tomt papper funkar inte, men ge mig en bit silver eller en pärla och idéerna börjar växa fram.
- Madeleine
All coulors blend to black
Återupptäckte den här låten igår, så otroligt fin!
- Madeleine
Never gonna run, never gonna run away again
Stavkedja, lite otydlig bild...jag skyller i första hand på att kedjan är blank, i andra på min värdelösa kamera och i tredje på lysrören i taket.
Jag har inte mätt den, men den är ganska lång. Det finns en hel del märken och så på den och det är inte ett jättebra jobb, men helt okej, med tanke på den korta tid jag har hållt på. Om någon trots dessa skavanker är intresserad så kan jag absolut sälja den, annars kan jag nästan garantera att den kommer att skrotas.
- Madeleine
And when I gaze in the rain I'm crying just for you
Jag tror att det blir bra, har ju en hel del inlägg på gång som helst ska publiceras så snart som möjligt!
- Madeleine
Just another hopeless teenage tragedy
Det här hänget är inte riktigt färdigt än. Jag kan nämligen inte bestämma mig för vad jag ska göra med de tre plattorna. Eller om jag ska behålla det själv. Om jag ska ha det själv så kommer jag göra alla tre plattor blanka och stämpla siffrorna 13, 2 och 10 på. Men, jag vet inte om jag skulle använda det och då känns det så onödigt att göra det till mig.
Så frågan är hur jag skall göra ytorna; blanka eller hamrade på något sätt, det kan man ju göra blandat också t.ex. en blank och två hamrade.
Men, vi säger helt enkelt så här: Om någon är intresserad av det här hänget så gör jag det efter ditt önskemål!
Sen tar jag gärna emot era åsikter även om ni inte själva är intresserade av det, så får vi se vad det blir i slutändan.
- Madeleine
Riktigt produktiv idag, har flera smycken ...
Riktigt produktiv idag, har flera smycken att visa er sen! Får se om alla kommer ut idag eller om jag portionerar ut dem under kommande dagar...
Don't let the moment pass you by
Varma mackor med kantarellstuvning och ingefärste innan man ska tillbaka och jobba lite till i verkstaden. Mums!
Det går för övrigt sjukt bra idag, härligt!
- Madeleine
Det är sjukt kul att länka och göra kedjor...
Det är sjukt kul att länka och göra kedjor. Men förstår ni hur otroligt segt det är att göra ringar? Det tar flera år känns det som och sen har man länkat ihop dem och behöver fler innan man hinner blinka...
How can I sleep my nights when my whole being cries
Foto: Alexandra Green
Nu blir det alledeles strax att bege sig iväg mot skolan i snön. Mysigt. Under natten nu så tror jag mig ha kommit på vad jag ska göra för hänge. Tror att det kan bli riktigt fint faktiskt. Men innan jag börjar på det så ska jag göra klart Tobbes födelsedagspresent som jag började på igår, det kommer bli grymt!
Så är det onsdag idag också och det betyder kvällskurs så det blir tillbaka till skolan ikväll också, antagligen.
- Madeleine
Born to die free, one generation
Ursäkta språket, men...
VAD I HELVETE?
Det är en stor diskussion kring det här just nu. SVTs nya satsning, Ung och bortskämd. Jag hade inte tänkt skriva något om detta egentligen, men jag tittade precis på debatt som handlade om det, och jag blir så upprörd!
Ungdomarna och deras föräldrar ställer sig en fråga..
Varför måste man kunna städa och diska för att ha en chans på arbetsmarknaden?
Jag, som inte har någon direkt arbetslivserfarenhet, kan ge svar på det! Det märks till och med redan i skolan. För jag drar slutsatsen att detta är samma ungdomar som aldrig plockar undan efter sig i matsalen heller, de som jag förbannar mer eller mindre varje dag! På de flesta arbetsplatser så finns det väl också någon form av kök/fikarum, som det skall hållas ordning i, där dessa ungdomar med största sannolikhet kommer att ta en kopp kaffe, och vad gör de med koppen sen om de inte kan diska? Ställer den där? Vem ska plocka undan den? Hur länge ska den stå där?
Hur kan man över huvud taget tro sig klara av att sköta ett arbete om man aldrig har lärt sig att ta ansvar!?
Föräldrarna säger att de vill ge sina barn tid att utvecka det de brinner för. En av tjejerna säger att om hon hade städat så hade hon aldrig hunnit göra det hon brinner för. Dansa och blogga.
Wait...what!?
Jag själv har nyligen flyttat hemifrån, jag har inga problem med att blogga, gå i skolan, städa, handla, laga mat, tvätta, diska, träffa kompisar och pyssla med annat som jag tycker är kul! Jag skulle mer än gärna, utan större problem, pressa in ett extrajobb också.
Flera av dem bor i egna lägenheter men trots det så är föräldrarna där och städar, tvättar och lagar mat. Jag skulle bli vansinnig och känna mig helt värdelös som människa om mina föräldrar kom hit varje dag för att sköta min lägenhet. Jag förstår verkligen inte. Har man flyttat hemifrån så bör man väl kunna klara sig själv? Eller? Är inte det lite av poäng med att flytta hemifrån, att få ta det ansvaret?
Jag skulle kunna hålla på hela natten, men jag ska låta er slippa det, så det är bäst att jag slutar nu innan jag börjar gå igång på nästa grej.
- Madeleine
When we leave the place to be
Ni får ursäkta mina otroligt tråkiga uppdateringar för tillfället. Inspirationen verkar ha stannat i Boden.
- Madeleine
Underbart, vit hela vägen upp till knäna, ...
Underbart, vit hela vägen upp till knäna, haha. Bara för att jag envist måste gå i den djupaste snön, det är ju så härlig känsla!
And there is magic in the air
Vaknade upp till det här idag, sjukt mysigt.
Men jag kan inte låta bli att tänka på det faktum att det kommer att regna bort och bli massor med slask snart. Det förstör så mycket av det underbara med snö. Man kan inte riktigt uppskatta den för man vet vad som väntar efteråt, ja, om du bor i södra Sverige då.
- Madeleine
That's my only holy moment
Ska tillbaka till skolan igen om en stund, kvällskurs där idag så då tänkte vi passa på att få lite extra tid i verkstaden. Jag gör i och för sig inte så mycket just nu. Borde väl polera stavkedjan, men jag är alldeles för trött för att bråka med den maskinen just nu så jag ska nog mest hjälpa Amanda lite och så ska jag försöka hitta inspiration till ett hänge samt något till finaste Tobbe som fyller år om två veckor. Och det är inte lätt, verkligen inte!
- Madeleine
Underbart när man kommer till Skövde och d...
Underbart när man kommer till Skövde och det är lätt kaos här. Verkar vara något tåg som är sönder och mer eller mindre alla tåg som kommer in är försenade. Mitt tåg var dock bara någon minut sent in, men än vet vi inte om jag kommer fram till Falköping, haha, nej..det ska inte vara något problem.
I've been feeling pretty dead for quite a while
Men jo, visst märker man att vintern med medföljande förseningar är på väg in. Men jag är inte den som klagar, verkligen inte. Det ger lite mer spänning i resandet, man vet aldrig när man kommer fram eller ens om man kommer fram. Allt blir helt enkelt lite mer intressant om man slänger in lite snö och kyla.
I övrigt så får vi se om jag orkar ta mig iväg till skolan sen, eller om jag faller ihop halvt död på sängen när jag är in i lägenheten och lämnar väskan. Har sovit ovanligt dåligt på tåget den här gången, vet inte riktigt varför, men så är det i alla fall.
Jag hoppas att ni har haft ett lika mysigt lov som jag!
- Madeleine
All those days that you spend waiting won't come back to you
Men jag ska försöka blogga lite i alla fall. Jag startade ju en så kallad frågestund under veckan, ställ gärna mer frågor i den HÄR. Svaren kommer komma upp lite blandat, en del får egna inlägg och lite sådär, så att ni ska få så bra och riktiga svar som möjligt.
- Madeleine
Nu går tåget, och jag lämnar ett underbart...
Nu går tåget, och jag lämnar ett underbart snölandskap. Känns helt fantastiskt att jag är tillbaka om mindre än två veckor!
The peace the evening brings
- Madeleine
Some people like me, some love to hate me
Foto: Alexandra Green
Jag har säkert alldeles för lite läsare för att göra något sådant här, men jag är så sugen. Kan vi inte ha något liknande en frågestund? Ni kan ju i alla fall försöka komma på något random att fråga, så att jag har någonting att göra när jag kommer hem igen nästa vecka.
Fråga om musik, skolan och smycken, distansförhållande, bloggar eller något annat skumt ni vill veta. Jag tycker att det kan vara värt ett försök i alla fall, är ni med?
- Madeleine
An Abstract Illusion
Fejd - Gryning
I'll always love you, no matter what you do
Imorgon har jag hört talas om att An Abstract Illusion ska repa, så jag hoppas att resterande delar av bandet kan låta mig vara där och lyssna lite. Jag lovar att inte störa, tihi.
Kom på att jag ju kunde se vad jag hade för gamla bilder sparade på bloggen och hittade den här som togs innan jag skulle iväg på AC/DC på Ullevi 21/6 2009, grymt bra konsert var det!
- Madeleine
We hurt who we love, we destroy what we need
Annars har jag väl inte så mycket att säga just nu och jag hittade ingen kul bild på hans dator heller så ni får klara er utan det också.
- Madeleine
Be my lifeline for this lifetime
Det finns inte ord...
Att Sonata Arctica är det band som betyder mest för min och Tobbes relation det finns det ingen tvekan om, utan dem hade vi med största sannolikhet aldrig träffats. Alla deras låtar får mig att känna något speciellt, men så finns det några som gör känslan ännu större. Den här är en av dem, den passar så bra, texten, allt...det finns verkligen inte ord.
- Madeleine
