The darkest of nights, magic still remains


Så ja, som lovat så ska jag väl säga några ord om i lördags. Det var sjukt trevligt i alla fall, träffade massa folk och lyssnade på mysig musik. Det var väl egentligen bara ett par band jag verkligen ville se, men det spelar inte så stor roll, stämningen, människorna och allt runt omkring gör att det blir värt pengarna i vilket fall.

Kvällen började med Shadow of the Room som det var riktigt kul att äntligen få se! Tycker om deras musik riktigt mycket måste jag säga och jag hoppas, och tror, att jag kommer att få möjlighet att se dem igen.

Och efter det så kände jag hur hela jag helt plötsligt började ladda upp och tagga till det extrema inför ReinXeed, kvällens höjdpunkt i mina ögon. Men innan det var dags för dem att inta scenen så sneglade vi på lite andra band, aningen mer på Eternal Dusk kanske, det blir ju så när man känner folk och så satt vi och mös till ColdSpell, riktigt mysig musik där.

När det sen äntligen var dags för ReinXeed så var det bara att ställa sig på plats längst fram med vetskapen om att man omöjligt skulle kunna sluta le under hela spelningen. Det bandet på scen är en sådan enorm glägjespridare så det finns inte! Lagom galna och alltid fantastiskt glada, ett underbart samspel och ja, det är bara helt fantastiskt. Många band borde ta lärdom från ReinXeed när det gäller det, det lyfter en spelning enormt mycket. Tommys röst som borde få vem som helst att smälta gör ju ingenting sämre, jag själv ryser av bara tanken. Galet. Sen kan man ju inte förneka att de råkar spela just den genre som har etsat sig fast allra djupast i mitt hjärta, power metal och ännu bättre symfonisk power metal. Underbart.

Efter ReinXeed var vi dock tråkiga och drog hem av olika anledningar. Det gjorde mig ingenting, jag hade sett det jag kom för. Att missa Raubtier kändes inte särskilt jobbigt alls, dessutom så är jag helt övertygad om att jag får fler chanser att se dem varken jag vill det eller inte.

Det var i alla fall sjukt värt och jag känner att konsertkänslan börjar komma tillbaka och det känns helt fantastiskt med tanke på vad som väntar de kommande helgerna...

- Madeleine

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Madeleine, 19 år, uppvuxen utanför Göteborg men bor i Falköping tillsammans med pojkvännen Tobias från Boden.

Jag utbildar mig till guldsmed, med målet att starta eget som smyckesdesigner. En egen hemsida för allt det där finns i huvudet men längre har den än så länge inte kommit, håll till godo.

När jag inte är på skolan så blir det en hel del resande fram och tillbaka genom landet för att hälsa på släkt och vänner. Det krävs också en del konsert- och festivalbesök runt om i världen för att stilla behovet av att lyssna på underbar hårdrock och metal live. Aktuella spelningar kan ni se längre ner i menyn.

Kontakta mig? Madde400@hotmail.
com


Min profilbild