Closing my eyes to remember it all
Ibland undrar jag vad det var som hände. Vissa delar av mitt liv vet jag inte riktigt vart de tog vägen. Det är intressant tycker jag. Den del jag funderar mest på det är i alla fall när du försvann. Jag följer dig fortfarande, det är inte så svårt i dagens samhälle, och dina senaste steg ut i världen följer jag med brinnande intresse. Jag får ofta bita mig i tungan, hålla mig från att skicka dig lite tips och råd, ett namn eller nummer. Jag har insett att du har lämnat den delen av ditt liv då du lyssnade på mig.
Nu ser jag bara fram emot den dagen vi råkar springa på varandra på stan. Jag är så galet nyfiken på hur vi skulle bete oss. Slänga oss i varandras armar som bästa vänner som inte setts på en väldigt lång tid? Nicka, le och ställa några alldeles för stela artighetsfrågor? Låtsas som om vi inte ser varandra och helst gå över på andra sidan gatan så att vi inte behöver mötas på riktigt?
Jag vet vad jag hoppas på i alla fall. Men mest av allt vill jag bara ha en förklaring på vad fan det var som hände. För jag har aldrig riktigt förstått det.
- Madeleine
Kommentarer
Postat av: Linda
vem pratar du om? :P
P.S jag gillar din blogg. den är intressant att läsa :)
Trackback