I wanted to forget the damage left behind
Snälla, lilla, oskyldiga jag. Jag hävdar nog allt för ofta att jag inte är så oskyldig som jag verkar. För sen kommer plötsligt de där stunderna då jag är så patetisk så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vissa grejer undrar man verkligen hur svåra de kan vara. Så irriterad blir jag. Varför gör jag det bara inte?
Så less, så less. Alltid detta behovet av kontroll..
- Madeleine
Kommentarer
Trackback