Time telling me to say farewell
Den här dagen känns inte verklig. Inte alls. Det händer så mycket just nu så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Galet, galet, galet!
Det började väl typ i lördags då jag fyllde 18, vilket jag fortfarande inte har fattat, och såg Twisted Sister och den spelning gör mig fortfarande mållös, jag har aldrig haft den känslan om en konsert. Det kändes i alla fall behövligt för om jag ska vara riktigt ärlig så har mitt konsertsug knappt funnits där alls i år. Jag funderar på om det inte blev för mycket av det goda där ett tag. Det tappade som betydelsen lite. Men nu är känslan tillbaka igen!
När vi ändå är inne på konserter så fick jag inatt reda på det otroliga att Tobias Sammet drar ut Avantasia på turné igen! Det som aldrig mer skulle hända! Det som jag har haft sådan enorm ångest över att jag missade 2008, nu får jag chansen igen och den skall jag ta, till vilket pris som helst!
Och idag, idag åker jag tillbaka till Göteborg igen efter nästan två månader i underbara Norrland. Det känns jättetråkigt! Jag kommer lämna en så sjukt stor del av mitt hjärta här, hos alla dem som har gjort min sommar fantastisk, tack! Jag älskar er, det hoppas jag att ni vet! Tyvärr verkar det väl inte bättre än att nästa gång jag sätter min fot här uppe, då är november på igång med snö och kyla...det är jättelångt kvar!
Innan dess ska jag hinna med en massa! Först och främst ska jag flytta in i lägenheten i Falköping och börja plugga silver- och guldsmide där, det är nära nu! Första flyttlasset kör vi upp redan på torsdag!
Jag ska se Crashdïet för andra gången där här sommaren på Göteborgskalaset samtidigt som jag och min älskling firar sex månader! Det känns som om det har gått sex år!
Men det är inte slut än...innan november ska vi också hinna till Milano och se Sonata Arctica när de spelar in sin nya live-DVD! Det är också helt jävla sjukt! Jag förstår inte att det är sant, det är för stort...
Och sen lär det väl hinnas med någon mer konsert också, typ Blind Guardian i oktober.
Min höst kommer bli helt jävla otrolig! Mitt liv har börjat nu, det är det här jag har väntat på i alla år, jag visste att dagen skulle komma någon gång. Nu jävlar, nu kör vi! En liten konversation jag har på sms just nu ser ut att kunna göra hösten ännu lite bättre, jag hoppas i alla fall.
Jag är lycklig!
- Madeleine
Det började väl typ i lördags då jag fyllde 18, vilket jag fortfarande inte har fattat, och såg Twisted Sister och den spelning gör mig fortfarande mållös, jag har aldrig haft den känslan om en konsert. Det kändes i alla fall behövligt för om jag ska vara riktigt ärlig så har mitt konsertsug knappt funnits där alls i år. Jag funderar på om det inte blev för mycket av det goda där ett tag. Det tappade som betydelsen lite. Men nu är känslan tillbaka igen!
När vi ändå är inne på konserter så fick jag inatt reda på det otroliga att Tobias Sammet drar ut Avantasia på turné igen! Det som aldrig mer skulle hända! Det som jag har haft sådan enorm ångest över att jag missade 2008, nu får jag chansen igen och den skall jag ta, till vilket pris som helst!
Och idag, idag åker jag tillbaka till Göteborg igen efter nästan två månader i underbara Norrland. Det känns jättetråkigt! Jag kommer lämna en så sjukt stor del av mitt hjärta här, hos alla dem som har gjort min sommar fantastisk, tack! Jag älskar er, det hoppas jag att ni vet! Tyvärr verkar det väl inte bättre än att nästa gång jag sätter min fot här uppe, då är november på igång med snö och kyla...det är jättelångt kvar!
Innan dess ska jag hinna med en massa! Först och främst ska jag flytta in i lägenheten i Falköping och börja plugga silver- och guldsmide där, det är nära nu! Första flyttlasset kör vi upp redan på torsdag!
Jag ska se Crashdïet för andra gången där här sommaren på Göteborgskalaset samtidigt som jag och min älskling firar sex månader! Det känns som om det har gått sex år!
Men det är inte slut än...innan november ska vi också hinna till Milano och se Sonata Arctica när de spelar in sin nya live-DVD! Det är också helt jävla sjukt! Jag förstår inte att det är sant, det är för stort...
Och sen lär det väl hinnas med någon mer konsert också, typ Blind Guardian i oktober.
Min höst kommer bli helt jävla otrolig! Mitt liv har börjat nu, det är det här jag har väntat på i alla år, jag visste att dagen skulle komma någon gång. Nu jävlar, nu kör vi! En liten konversation jag har på sms just nu ser ut att kunna göra hösten ännu lite bättre, jag hoppas i alla fall.
Jag är lycklig!
- Madeleine
Kommentarer
Trackback
